söndag, juni 20, 2010

been up all night staring at you.

Tittade precis på Dear John för andra gången den här helgen. Mycket bra film. Har förälskat mig i soundtracket. Specillt Paperweight - Schuyler Fisk ft Joshua Radin.

Håller på med ett fotoalbum med bilder från slutet av nian och framåt. Det är ett nedrans pill, men ett ganska skönt tidsfördriv och det blir fint sen. Men min silverfärgade penna har tagit slut och eftersom bladen är svarta kan jag inte fortsätta. Måste hitta en ny penna. Typiskt.

På tisdag åker jag och Malte tåg till Nyköping och farfar ett par dagar. Sen åker vi vidare till Mariefred där vi ska fira midsommar med Östlings. Sen efter det börjar jag jobba.
Det går fort nu.
Snart är det 11 Juli och då kommer Johan hit och i samma veva får jag veta om jag kom in på högskolan. Vilket jag antagligen gör.
Är grymt sugen på att gå på Jillaroo-school via work and travel i Australien och jobba som jillaroo i ett år. Vore najs. Funderar på om jag ska trycka in det mellan basåret och etologin. Något lär man ju ha upplevt innan man blir vuxen. ;)

Helt underbart på ett sätt att Malte väcker mig vid halv nio varje morgon. Dagarna blir så långa då. Det känns som att klockan är typ 14, fast hon bara är 11. Wonderbart. :D
Nu ska jag göra några armhävningar.
Eller inte.

torsdag, juni 17, 2010

new day.

Nu har jag och Malte landat hemma hos mamma efter en väldigt tung och varm promenad hit. Malte ville minsann inte vara med o bära. Latmask. Istället passade han på att kissa på sin matkasse när jag plockade bajs. Tacksamt.
Men nu verkar han iaf ha slagit sig till ro lite. Han ligger och sover/hyperventilerar vid mina fötter. Ska låta honom vila lite, sen ska vi gå till Heden och fika. Och kanske bada lite. Det gillas av Paltis. Då kommer han vara trött när vi kommer hem igen. Lina gillar.

Imorgon ska vi ut på långpromenad. Först ska vi till Gläntan och hämta mina saker hos Hanna, om hon är hemma. Sen måste vi till Granngården o köpa en klotång, nån leksak och matskålar om det finns billigt. Vill köpa ett flexikoppel också men det är så sablans dyrt där..
Räknade ut lite löst på eniros vägbeskrivning att vi kommer gå dryga milen imorgon. Kanske mer eftersom vi ska gå över Kärringberget. Både jag och Malte kommer dö en smula. Men det är minsann inget pensionärshem här inte.
Lite surt bara att jag är förkyld..

Lägger upp en lite inspirerande bild på Malte från när vi var med Emma och badade i bäcken i våras. Samma väder idag som då. BADVÄDER säger Malte!

tisdag, juni 15, 2010

gonna grab you with both hands.

Fyra dagar efter den mest betydelsefulla fredagen i mitt liv. Man trodde att livet efter skulle kännas meningslöst och tomt. Men icke! Jag har bränt massor med pengar på saker som ska in i lägenheten till hösten. Jag har fått tillbaka min plånbok. Jag har chillat med Cecilia. Jag har blivit förkyld. Och det bästa av allt.
Jag har pratat med mitt hjärtegull, Johan. Som kommer till Sverige! :D 27 månader efter att han lämnat vårt kalla land för ett betydligt varmare så kommer han tillbaka till oss som väntat. 11 Juli. En dag att minnas.

På torsdag tar jag med mig Malte till mami för att vi ska få lite kvalitetstid. I en sisådär tio dagar. Kommer bli guldkant på tillvaron. :)
Godkänt i Matte blev man också, så till hösten blir det till 90% Skara.
Så mycket jag vill göra. So little time.

Nu ska jag sortera bland lite foton och skicka dom på framkallning. :D
Göken.

fredag, juni 04, 2010

stop acting all soft.

Sex dagar kvar.
Så få dagar att det kan skrivas med bokstäver. Helt fruktansvärt.. Kanotpaddlingen ligger i det förflutna. Klassmiddagen hos Leif likaså. Häll vete. Det värsta är att allt är så underbart härligt, minnesvärt och roligt. Det hade varit lättare om detta var den värsta tiden i mitt liv..

Man har längtat efter studenten hela livet. Iaf från det att man var 11-12. Nu är den här och jag vill stanna tiden. Jag vill vara kvar i euforin för evigt.
Middagen hos Leif slutade helt oväntat i tårar för min del. Jag som aldrig gråter. Och för att göra allt lite värre sa Nicklas det han alltid säger när jag blir sentimental: Sen Lina, kommer vi aldrig mer träffa varandra.
Så får man inte göra! Aldrig okej! Usch.
Gråten nådde sin peak när David försökte vara snäll och kramade mig. Dålig idé. Jag började ju gråta ännu mer. Såklart.

Kanotpaddlingen var once in a lifetime. Helt underbart. Massor med vackert väder, skratt och mys. Kunde inte ha varit bättre.
Imorgon blir det Skutan med världens bästa vänner. Kommer vi inte in så löser det sig ändå. Lucky finns ju alltid kvar. Sen är det söndag och dagen efter börjar studentveckan..

Det enda som ligger som en mörk klump i magen är att jag antagligen kommer ta studenten med en hemsk bokstav framför G:et i Matte B. Tänk att ett I kan förstöra en hel framtid. Nej, inte förstöra. Men komplicera.

Jag ska vinna på travet och köpa mig en by..